Varifrån kommer detta mode med framåtvända barnvagnar? Mamman/pappan pratar i mobilen, helst med en latte i handen, medan ungen ser all trafik (som kan vara nog så skrämmande för en vuxen) och sköljs över av intryck som skulle kunna räcka en livstid. Vart tog bondningen vägen mellan mamma/barn? Att se sin förälder, dess ansiktsuttryck, veta att de finns där, inte bara en robot som gör att vagnen rör sig. Små barn behöver inte 100 aktiviteter per dag, de behöver ett par personer att komma nära och uppleva saker i sin egen takt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar