För 20 år sedan fick nio av tio barn gå till skolan, idag är det bara två av tre. Resten får skjuss av någon av föräldrarna. Barn upp i fyraårsåldern ser jag sitta i barnvagnar för två-åringar, för att det är enkelt och effektivt - ungen tjatar inte om att den är trött, stannar inte varje meter och vill kolla eller prata utan vi kan fort ta oss dit vi ska. Sedan sitter ungarna framför tvn och datorn, även på helgerna för det är tråkigt väder, de har ingen att leka med, orkar inte, vill inte. Storstadsungar kan inte gå i skogen, de snubblar på varenda rot och sten som sticker upp (min engelska sambo (vuxen) gjorde detta i början i Sverige, han var van vid parkvägar, trottoarer, gator). Barn har spring i benen och antingen springer de inomhus (grannarna ovanför) eller ute i parken/skogen/lekplatsen. De behöver fysisk aktivitet som ventil mot ilska, depression, ångest m m vilket bekräftas av flera studier. Åk skridskor, skidor, bygg snökojor, snögubbar, lek kurragömma, tafatt, brännboll, fotboll, orientering, bygg kojor i skogen, ha picknick. Gå till skolan med barnen och ta tunnelbanan/bussen därifrån om du kan. Låt dem gå tillsammans (jag förstår att man idag inte kan släppa mindre barn vind för våg, men snacka ihop er). Dansa zumba tillsammans framför dvd-spelaren eller kör Nintendo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar